Upprop: Stå upp för #humanasyllag

EU är just nu på väg att anta ett nytt gemensamt asylsystem. Flera förslag riskerar att ge flyktingar kraftigt försämrade rättigheter och skydd. Det finns förslag som vill förbjuda permanenta uppehållstillstånd i alla medlemsländer och förslag som strider mot FN:s flyktingkonvention.

Vi kräver att EU:s gemensamma asylsystem:

  • inte försvagar asylrätten eller bryter mot internationella konventioner och de mänskliga rättigheterna
  • inte hindrar Sverige från att återgå till vår ordinarie asyllagstiftning med möjlighet till permanenta uppehållstillstånd

Vårt upprop riktar sig till Sveriges regering och migrationsminister Heléne Fritzon som just nu förhandlar om EU:s gemensamma asylsystem.

Skriv på

Antal underskrifter: , hjälp oss nå 2500

  • CONCORD Sverige hanterar personuppgifter i enlighet med PUL. Ditt namn och din e-postadress sparas hos CONCORD Sverige tills dess att vi lämnat över namnen till regeringen. Därefter raderas de. Genom att skriva på detta upprop godkänner jag att CONCORD Sverige sparar mina uppgifter för ändamålet som beskrivits.

Varför gör vi detta upprop?

Regeringen måste få veta att vi är många som bryr oss och att vi kommer att ställa dem till svars för besluten de är med och fattar i Bryssel. EU:s gemensamma asylsystem är avgörande för Sveriges och alla EU:s medborgare. Det har betydelse för alla som vill se till att människor som nu är på flykt eller kommer tvingas fly i framtiden får sina rättigheter tillgodosedda.

Processen om EU:s gemensamma asylsystem kommer sannolikt att pågå ändå fram till sommaren 2018 och beslut om olika delar av systemet fattas hela tiden när EU:s migrationsministrar samlas på ministermöten i Bryssel. Därför är det viktigt att vi tillsammans redan nu påminner regeringen om vikten av ett humant asylsystem.

Vad innebär ett gemensamt asylsystem inom EU?

EU vill genom det nya asylsystemet skapa gemensamma asylregler inom EU. Det är inte nödvändigtvis en dålig idé, men EU måste i så fall ha ambitionen att förbättra rättigheterna, skyddet och mottagande av asylsökande inom hela unionen. De förslag som EU-kommissionen tagit fram har inte den ambitionen.

Tvärtom skulle dessa förslag innebära sämre skydd för flyktingar inom hela EU, till exempel att Sverige aldrig kommer att kunna återgå till vår ordinarie och mer humana asyllagstiftning som gällde fram till sommaren 2016. Dessutom kan Sverige på vissa områden tvingas sänka nivåerna ännu mer. Det finns också flera punkter i EU-kommissionens förslag som inte är konventionsenliga och som bland annat strider mot Europakonventionen och FN:s flyktingkonvention.

Vad handlar förslagen till det nya gemensamma asylsystemet om?

Förslagen som just nu diskuteras av EU:s medlemsstater och Europaparlamentet finns samlade i sju olika rättsakter1, vilket gör det näst intill omöjligt för EU:s medborgare att sätta sig in i vad som diskuteras. I vår film och på den här sidan lyfter vi därför fram några av förslagen som är mest oroväckande och som vi tycker att alla borde känna till och ges möjlighet att reagera emot.

Vi vänder oss starkt emot EU-kommissionens förslag om att:

– Förbjuda permanenta uppehållstillstånd i alla medlemsländer2

Utan permanenta uppehållstillstånd är det svårt för personer att känna trygghet, etablera sig och bygga upp ett nytt liv. Särskilt inhumant är det för barn att tvingas att leva i sådan ovisshet. Typen av uppehållstillstånd är också avgörande för familjeåterförening. Om förslaget går igenom innebär det att Sverige inte kommer kunna återgå till vår ordinarie, mer humana asyllagstiftning som gällde fram till sommaren 2016.

– Länder utanför EU ska kunna räknas som ett ”första asylland”. EU-länder ska kunna skicka tillbaka personer till dessa länder för asylprövning om asylsökande anses kunna ha rätt till skydd i enlighet med Genevekonventionen eller ”tillräckligt skydd” av annat slag som inte specificeras3.

Det innebär att det kommer att bli enkelt för EU att skicka tillbaka asylsökande till länder på andra sidan Medelhavet, såsom Turkiet. Detta undergräver rätten till asyl eftersom personer som får sin asylprövning i dessa länder inte kan garanteras en prövning som fullt ut respekterar internationell flyktingrätt och mänskliga rättigheter inklusive principen om non-refoulement, vilket innebär ett totalförbud av återsändande av en flykting till ett land där dennes liv eller frihet hotas. Principen om non-refuolment är dessutom en grundprincip i såväl FN:s flyktingkonvention (art. 33) som i Europakonventionen (art. 3). Att EU-kommissionen i förslaget skriver ”tillräckligt skydd” är dessutom väldigt otydligt från ett rättsligt perspektiv.

– EU ska upprätta en lista på så kallade ”säkra ursprungsländer”4 för att kunna sålla ut grupper av asylsökande som kan snabbutredas.

Enligt FN:s flyktingkonvention har alla asylsökande rätt till en individuell prövning. Det finns en risk att konceptet ”säkert ursprungsland” resulterar i att asylsökandes individuella skäl inte tas hänsyn till, såsom en persons särskilda utsatthet p.g.a. religionstillhörighet, etnisk tillhörighet eller sexuella läggning.

– Neka asylsökande en förnyad asylprövning om skyddsbehovet anses ha uppstått i mottagarlandet ”sur place”, eller till följd av omständigheter som den asylsökande själv har bidragit till5.

Detta förslag är förödande för många utsatta grupper där vissa individuella asylskäl kan vara kopplade till starka kulturella och sociala tabun. Det innebär till exempel att personer som för första gången vågat vara öppna med sin sexuella läggning först efter att de kommit till ett säkert land, eller konverterat under tiden de sökt asyl, ska kunna skickas tillbaka till ett land där de riskerar dödsstraff eller annan skyddsgrundande behandling.

– Asylsökande måste stanna kvar i det EU-medlemsland som hen först reste in i och följa rapporteringskrav i det landet6. Om den asylsökande på något sätt visar bristande samarbetsvilja ska det leda till allvarliga konsekvenser för den sökande och dess ansökan ska kunna avslås.

Detta innebär att skyddsbehövande kan komma att nekas skydd och avvisas utan prövning i strid med principen om non-refoulement, och därmed i strid med FN:s flyktingkonvention och Europakonventionen.

– Faktorer såsom EU:s relation till landet som den asylsökande kommer ifrån, och landets vilja att samarbeta med EU kring migrationsfrågor, t.ex. kring ökad gränsbevakning och ökat återtagande, ska spela in i urvalet av kvotflyktingar som får möjlighet till vidarebosättning7.

Vilka som väljs ut som kvotflyktingar och på så sätt får möjlighet till vidarebosättning får aldrig villkoras i utbyte mot ursprungslandets samarbetsvilja kring migrationskontroll, utan ska endast bygga på personers skyddsbehov och UNHCR:s fastställda kriterier.

– Personer som har försökt ta sig till Europa på ett irreguljärt8 sätt under de sista fem åren ska uteslutas från möjligheten till vidarebosättning som kvotflykting9. Kommissionen föreslår också att personer som har blivit nekade vidarebosättning till ett EU-land utesluts från att söka om vidarebosättning i något annat EU-land.

I Genevekonventionen står det att endast personer som har begått krigsbrott, brott mot mänskligheten, terrorbrott eller andra allvarliga kriminella brott kan uteslutas från flyktingstatus. Grunderna för att utesluta personer från att ansöka om vidarebosättning, som EU-kommissionen presenterar, är godtyckliga och inte i enlighet med UNHCR:s riktlinjer om identifiering av personer i behov av vidarebosättning. Dessa skrivelser som bara är till för att straffa människor som på olika sätt försökt söka skydd måste tas bort från ramverket.

Källor:

1 Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen, Mottagardirektivet, Dublinförordningen, Ramverket för vidarebosättning, Eurodac och European Union Agency for Asylum

2 Se artikel 26, i EU-kommissionens förslag till Skyddsgrundsförordningen

3 Se artikel 44, i EU-kommissionens förslag till Asylprocedurförordningen

4 Se artikel 47, i EU-kommissionens förslag till Asylprocedurförordningen

5 Se artikel 5, i EU-kommissionens förslag till Skyddsgrundsförordningen

6 Se artikel 39, i EU-kommissionens förslag till Asylprocedurförordningen

7 Se artikel 4, i EU-kommissionens förslag till Ramverket för vidarebosättning

8 När en flykting tar sig irreguljär till ett land innebär det att personen anländer utan visum eller inresetillstånd för att söka asyl. Det refereras ofta till som illegalt, men är i princip det enda sättet att kunna söka asyl om man inte vidarebosätts som kvotflykting eller kommer via familjeåterförening.

9 Se artikel 6, i EU-kommissionens förslag till Ramverket för vidarebosättning

Hur har beslutsprocessen i EU sett ut och vad händer framåt?

EU:s nya gemensamma asylsystem består av sammanlagt sju olika rättsakter (Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen, Mottagardirektivet, Dublinförordningen, Ramverket för vidarebosättning, Eurodacförordningen och EU:s Asylmyndighet). Som i alla processer för lagstiftning på EU-nivå har EU-kommissionen haft i uppgift att ta fram förslag till dessa rättsakter som presenterades 2016.

Under 2017 har Europaparlamentet tagit fram reaktioner och motförslag på EU-kommissionens förslag. Arbetet har skett i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor i Europaparlamentet. Två svenska Europaparlamentariker har varit nyckelpersoner i arbetet, Vänsterpartiets Malin Björk som har ansvarat för rapporten om Ramverket för vidarebosättning, och Liberalernas Cecilia Wikström som har ansvarat för rapporten om Dublinförordningen.

Parallellt med Europaparlamentets arbete har EU:s migrationsministrar diskuterat EU-kommissionens förslag och börjat anta gemensamma ståndpunkter om de olika delarna. När Europaparlamentet och medlemsstaterna antagit sina respektive rapporter och ståndpunkter inleds förhandlingarna mellan dem, vilket kommer att leda fram till ett beslut om alla rättsakter och hela det nya gemensamma asylsystemet sommaren 2018.

Vår organisation vill stå bakom uppropet, hur gör vi?

Vill din organisation ställa sig bakom uppropet och synas här på hemsidan, skicka ett mejl till olivia.sporre@concord.se

 

Initiativtagare till uppropet

                                                                                             

Vi står också bakom uppropet

                

2155