Utvecklingsfinansiering

Utvecklingsfinansiering
Den internationella agendan för utvecklingsfinansiering (Financing for Development) är en FN-ledd process och har sitt ursprung i Monterreykonferensen 2002, där ledare gjorde åtaganden om hur Millenniemålens genomförande skulle finansieras. Åtagandena följdes upp och utvecklades vid Dohakonferensen 2008, och denna agenda är en central punkt för diskussioner och åtaganden om hur utveckling ska finansieras med hjälp av gemensamma åtaganden på global nivå. Överenskommelsen i Monterrey, the Monterrey Consensus, formulerade sex prioriterade områden som sedan dess har utgjort ramverket för agendan för utvecklingsfinansiering:

  1. Ökade skatteintäkter och annan inhemsk resursmobilisering
  2. Investeringar och andra privata finansflöden
  3. Handel som instrument för utveckling
  4. Biståndsnivåer och utvecklingseffektivitet
  5. Skuldfrågor
  6. Samstämmighet mellan internationella finansiella och handelssystem till stöd för utveckling

För flera av dessa områden lämnade åtagandena en del att önska, men överenskommelsen utgjorde trots detta ett skifte vad gäller vilken typ av frågor som togs upp, som tex. skattefrågor, skuldavskrivningar, reformering av finansiella institutioner och biståndseffektivitet. I Doha 2008 gjordes inga nya åtaganden, utan till stor del bekräftades endast åtagandena från Monterrey, även om klimatförändringarna och vikten av att hantera den utmaningen ur ett finansieringsperspektiv, samt skatteflykt, berördes. Dohakonferensen ägde rum under en tid av internationell ekonomisk kris, vilket gjorde sitt avtryck på konferensen.

2009 träffades världens länder för FN:s konferens om den ekonomiska krisen i världen. Resultatet av detta möte stödde främst Monterrey och Doha, men några ytterligare beslut togs bland annat gällande reform av IMF och det globala monterära systemet. Konferensen var ett försök av FN:s generalförsamling att komma tillrätta med utvecklingsfinansiering. I samband med konferensen 2009 publicerades även Stiglitz-rapporten.

EU och dess medlemsstater har gjort ett flertal åtaganden inom utvecklingsfinansiering som sträcker sig längre än överenskommelsen i Monterrey och Doha och har årligen övervakat framstegen mot att fullgöra dessa. Sedan 2003 redogör EU och medlemsländerna årligen för hur de har uppfyllt löftena om utvecklingsfinansiering i så kallade Accountability reports.

Den tredje internationella konferensen i Addis Abeba 2015
I juli 2015 träffades FN:s medlemsländer i Addis Abeba, Etiopien, och enades om en deklaration för utvecklingsfinansiering, Addis Ababa Action Agenda (AAAA). Agendan kommer ge vägledning för finansiering av  fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i dess tre dimensioner, social, ekonomisk och miljömässig. Inga nya löften om pengar finns i agendan, den rör framförallt beslut om policyer och initiativ som länderna hoppas kunna resultera i ökade finansiella resurser för att skapa en hållbar utveckling.

I ramverket ingår åtaganden om skattesamarbete, formerna och fokus för bistånd, hållbar lånegivning, företags bidrag och ansvar, och hur investeringar och övrig finansiering ska vara hållbara i ett miljö- och klimatperspektiv. Addis Ababa Action Agendan ska också ge vägledning om hur Agenda 2030 ska finansieras de närmaste 15 åren. FN:s organ UNCTAD har räknat ut att det kommer att behövas ca 30 000 miljarder kronor för att nå de mål som länderna åtagit sig i Agenda 2030. En mer detaljerad analys av Addis Ababa Action Agendan hittar du här.

Mer information:
http://www.un.org/esa/ffd/index.htm
https://ec.europa.eu/europeaid/policies/financing-development_en

Vid frågor om utvecklingsfinansiering, kontakta policychef Peter Sörbom:
Mejl: peter.sorbom(a)concord.se
Telefon: 08-648 99 30