EU:s och Sveriges bistånd

Bönder i byn Jawa Tengah, Indonesien. Foto: Aji Styawan/MATA SPC, Photoshare
EU är idag en av världens största ekonomier. Många av EU:s politikområden får konsekvenser – positiva och negativa – för utvecklingsländer. Unionen är tillsammans med sina medlemsländer världens största biståndsgivare och har med det makt och möjlighet att bedriva en ansvarsfull biståndspolitik med fattigdomsbekämpning i fokus. Sveriges utvecklingssamarbete har länge präglats av aktiva folkrörelser och en utvecklingsintresserad allmänhet. Sveriges riksdag har satt som mål att det svenska biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Åtagandet speglar faktumet att Sverige, oavsett regering, under många decennier haft en internationellt sett hög ambition när det gäller biståndets kvantitet och kvalitet.

Aidwatch – granskar EU-ländernas bistånd

CONCORD Sverige arbetar med EU:s biståndspolitik bland annat genom att bidra till granskningen i en årlig AidWatch-rapport. Sedan 2007 har CONCORD Europa gett ut AidWatch-rapporter som granskar och ger rekommendationer för EU-ländernas bistånd. Rapporten tittar på biståndets storlek, innehåll och effektivitet. CONCORD Sverige bidrar varje år till rapporten med en analys av Sveriges bistånd.

EU:s utvecklingssamarbete

De övergripande målsättningarna med EU:s bistånd är att minska och på sikt utrota fattigdomen i världen och stödja utvecklingsländerna att genomföra de Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. EU:s rikare medlemsstater har lovat att ge minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd senast 2015, medan de nya medlemsländernas biståndsmål är 0,33 procent. De flesta av EU:s medlemsstater når inte upp till de överenskomna biståndsmålen. Biståndet urholkas också genom att medlemsstater i sina biståndsbudgetar redovisar kostnader för insatser och verksamheter som inte främst syftar till utveckling och fattigdomsbekämpning, som skuldavskrivning, flyktingmottagning och kostnader för utländska studenter.

Det gemensamma biståndet inom EU påverkas och styrs av flera aktörer. European External Action Service (EEAS), som sedan starten 2010 ansvarar för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, sköter det strategiska arbetet och den övergripande utformningen av EU:s program för utvecklingssamarbete. Samordningen och genomförandet av biståndet sköts av EU-kommissionens generaldirektorat för utveckling (Directorate General for International Cooperation and Development; DG DEVCO)/EuropeAid. Ministerrådet och Europaparlamentet beslutar om utvecklingspolitikens inriktning, efter förslag från kommissionen.

EU:s utvecklingspolitik styrs av en rad dokument, varav det viktigaste policydokumentet för EU:s utvecklingssamarbete är The European Consensus on Development, senast uppdaterat 2017. Den utgår från andra viktiga policyer, som Agenda 2030, EU:s globala strategi för säkerhets- och utrikespolitiken, Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering, och EU:s samstämmighetspolitik (Policy Coherence for Sustainable Development).

Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges utvecklingssamarbete har ända sedan det moderna biståndets födelse präglats av aktiva folkrörelser och en utvecklingsintresserad allmänhet. Sveriges riksdag har satt som mål att det svenska biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Detta åtagande speglar det faktum att Sverige, oavsett regering, under många decennier har haft en internationellt sett hög ambition när det gäller biståndets kvantitet och kvalitet. Även Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) är en bred, partiöverskridande överenskommelse. Den togs fram i dialog med civilsamhället och slår fast att Sveriges utvecklingspolitik ska utgå från perspektiven hos människor som lever i fattigdom och från ett rättighetsperspektiv.

Det nuvarande styrdokumentet för biståndet, Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, bygger på de grundläggande perspektiven i PGU och tre ytterligare perspektiv (konflikt, jämställdhet och miljö/klimat). Policyramverkets ambition är att täcka in alla aspekter av en hållbar utveckling såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga. I genomförandet av biståndet omsätts politiken i resultatstrategier för respektive land och tematiskt område som det svenska biståndet går till. I det svenska biståndet finns utvecklade system för samarbete och dialog mellan aktörer: offentliga, privata och från civilsamhället.

CONCORD Sverige följer utvecklingen i den svenska biståndspolitiken och hur Sverige bidrar till och lever upp till internationella åtaganden inom utvecklingspolitiken.

Från och med 2015 skedde det en stor ökning av Sveriges användande av biståndsmedel till att täcka kostnader för mottagande av flyktingar här i Sverige. CONCORD Sveriges AidWatch-arbetsgrupp har granskat och kritiserat att Sverige använder biståndspengar till kostnader som inte stämmer överens med biståndets syfte och inte ger några utvecklingseffekter i biståndets mottagarländer.

Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Där skriver vi om globala frågor inom Sveriges och EU:s bistånd, jämställdhet, Agenda 2030, samstämmighet, civic space, migration och utvecklingsfinansiering som vi bevakar och påverkar. Skriv upp dig

Vid frågor om CONCORD Sveriges arbete med EU:s och Sveriges bistånd, kontakta policysamordnare Åsa Thomasson:
Mejl: asa.thomasson(a)concord.se
Phone: +46 8-648 99 22